Tisdag 211019 Castro Verde – Serpa – Castro Verde

Trots att vi vet att det blir 30 grader varmt på eftermiddagen, vill vi röra på utflyktsbenen igen! Om vi åker direkt efter frukost och väljer stadsmiljö, kan Errol nästan hela tiden gå på skugg-trottoarer.

Alltså väljer vi att åka till den gamla staden Serpa, med historia ända från 1100-talet, då staden erövrades av D. Afonso Henriques från morerna. Namnet Serpa har sitt ursprung i det portugisiska ordet serpe, som är en slags bevingad drake och också återkommer i stadens vapensköld. Staden har ca 16 000 invånare.

Som vanligt använder vi färdtiden till skådning från Homer. Strax innan Entradas får vi se en Svartvingad Glada sväva över fältet intill vägen. Det är vår första för denna resa. Fågeln är så smäcker och vacker! Snart nog får vi också se några Vita Storkar och de håller till nära Bejas avfalls-station.

Vi har varit i Serpa några gånger under tidigare resor, så vi känner oss lite bekanta med staden. Idag börjar vi med att åka till Campismon. Vi vet att den har varit stängd ett tag och nu är restaurerad så det blir spännande att se resultatet. Campismon är ganska liten, med gångavstånd till centrum. När vi kommer dit står det endast 3 husbilar där och de är alla från Nederländerna. Vi pratar med kvinnan i receptionen och får deras prislista; för oss tre med Homer, inklusive elektricitet blir priset 12:50 euro/dygn. Nu tänker vi inte stanna här över natt, men har för avsikt att återkomma för en tids vistelse.

Just när vi ska åka upptäcker vi att den ena husbilen är bekant; minsann det är ju Sonia och vovven Wifi, från Nederländerna! Nu får vi en pratstund med dem. Sonia övervintrar här återkommande och stortrivs på Campismon. Vovve Wifi anser dock att han äger stället och verkar ha glömt bort tidigare möten med Errol! Under ombyggnaden av Campismon träffade vi Sonia och Wifi på vår boplats i Castro Verde, då de istället fick övervintra där. Så säger vi ”på återseende”, för nu ska vi återbesöka Serpas historiska stadsdel.

Vi finner en parkeringsplats invid en idrottsarena och noterar att det ligger ett apotek intill. Det får bli vårt riktmärke för att hitta tillbaka till Homer. Nu ger vi oss iväg mot medeltidens historia!

Vi snirklar oss fram genom smala gator och gränder. Det är mycket stilla och lugnt, i stort sett inga turister alls. Snart nog kommer vi fram till Praca de Republica, med det stiliga Camara Municipal (kommunhuset) i bakgrunden.

Nu kan det redan vara dags för en benvila i skuggan! Vi slår oss ner på ett ute-café och köper kaffe samt varsin god kaka. Eva frågar om det är möjligt att få lite vatten till vår törstiga fyrbening. ”Javisst, ni får köpa en vattenflaska, men vad ska hunden dricka ur då”? undrar damen i caféet. Vi trodde nog att hon skulle fixa fram en vattenskål med kranvatten till vår vän, men han fick bli utan! Han får i alla fall vila sina ben i skuggan!

Det kommer fram ett par engelsmän till oss, för en kort språkstund. De har stått på Campismon i Serpa och ska nu också vandra i medeltiden, innan de reser vidare. Mannen berättar att de aldrig varit i Sverige, men han har en syster som bor i Norge, så detta vackra land har de besökt många gånger.

Så strosar vi vidare i gränderna och kommer till Turistinformationen. Eva går in och får en stadskarta samt information över stadens alla muséer och castell. Eva tackar och så går vi vidare, för något besök på museum eller castell blir det inte idag. Det får vi spara till en längre vistelse i staden. 

Vi strosar istället ner till den imponerande ringmuren, med två bevarade portar samt två pampiga torn.

Ja, nu har vi gått här och njutit i flera timmar och tycker att det är dags att gå tillbaka till Homer för hemfärd. Det är nu 30 grader varmt, så även i skuggan är det svettigt och vi har en överhettad, törstig, tapper kamrat med oss som behöver återhämtning!

Vi studerar vår stadskarta och hittar vårt apotek, där Homer står väntande intill. Vi travar på, men när vi kommer fram till apoteket finns det ingen parkering eller idrottsarena! Åh nej, vi sjunker ihop på en bänk i skuggan och vår Homer-hjälte dråsar ihop på trottoaren. Fram med kartan igen! Vi måste ha tagit fel riktning mot fel apotek, men som tur är finns det bara ett alternativt apotek att ta sikte på! Det ligger visserligen på andra sidan staden, men det är inget att göra åt! Hur ska Errol klara en etapp till? Men, då får Eva syn på en fontän! Hon tar med vår fyrbening och går dit, för Errol måsta få svalka. Han går villigt med och förstår att ett bad närmar sig. ”Men, hur ska jag komma i här? Jag ser ju inte botten”, undrar Errol och tittar på Eva. Efter moget övervägande och flera försök, dyker han till slut i och försvinner under vattnet. Simmar en stund och hoppar sedan upp ur fontänen, som pånyttfödd igen! Svag och pigg, är han nu redo för att fortsätta!

Med kartan i hand och trötta steg, stretar vi vidare mot vårt rätta apotek! Men, väl framme där, finner vi endast ett stängt apotek, med hänvisning till en annan adress, i en annan riktning! Vi finner adressen på vår karta och då ser vi också att fotbollsarenan ligger intill! Vi har väl fått totalt hjärnsläpp och solsting i värmen!

Vi tar ut riktningen och styr våra steg mot Homer-målet. Hurra, efter många, många timmars travande kan vi till slut återförenas med vår väntande Homer; vatten och mat till vår Homer-hjälte!

Nu är vi trötta och vill bara åka hem till vår boplats igen!

Vi har varit borta hela, långa dagen! När vi landar på Campismon ser vi att Ann, Ed och Chouff har lämnat oss. Så synd att vi inte fick säga ”hej då”, innan de for vidare till Alvor på Algarve-kusten.

Vi får åter en ljummen kväll och tillreder lite tapas-mat, som vi avnjuter utomhus. Ikväll är vi värda lite gott Entradas-vin därtill! Vår Homer-hjälte är nöjd med att få borsta tänderna och gå tidigt till sängs!