Lördag 220129 Castro Verde

Errol och Eva går sin vanliga förmiddagspromenad. Idag väljer vi att gå i Castro Verdes utkanter och sedan passera kyrkogården. Vid kyrkogården parker just då en bil, där föraren tutar och vinkar. Eva nonchalerar detta, för det kan ju knappast vara menat åt oss. Men, det var precis vad det var! Föraren och en äldre kvinna stiger ur bilen, ropar ”hello” och vinkar igen. Bakom munskydd och solglasögon visar det sig vara ”Pipocas” husse (en beagle-flicka), som vi lärt känna under våra år i Castro Verde. Han ska besöka sin pappas grav, tillsammans med sin mamma. ”Har du gått hit, ända från Campismon?” frågar han. Ja, det är en ganska kort promenad för oss (knappt 2 km), men självklart långt för en portugis, som kör bil vart än de ska!

Eva går bort till våra engelsmän för att efterhöra om vi kan bistå med någon hjälp, för att underlätta vid deras avskedsfest idag. Ja, de vill gärna ha serveringshjälp, då de tänker distribuera fyllda tallrikar genom bobilens fönster! Fint, det gör vi gärna samt bidrar även med vår Capataz-box.

Phil överlämnar nu ett 50-tal foton på deras hädangågna katt Fidel. Fidel älskade att ligga i solen vid Homers framruta och njuta! Errol och Fidel var de bästa vänner och denne katt gick ut och in i Homer, som han ville. Det var faktiskt Fidel som förde oss samman med Phil och Sandra, här på Campismon. Vi sätter genast upp ett hedersfoto på kylskåpet, där Fidel ligger utsträckt vid framrutan.

Klockan 13 samlas vi, 14 vänner, för att skåla för en trevlig samvaro på vår Campismo. Sandra och Phil bjuder på en tre-rätters meny. Först ut är förrätten – Chevré chaud. När denna avnjutits följer en Kycklinggratäng med pommes frites och som avslutning serveras en Lemoncake samt kaffe.

Vi skojar, skålar och samtalar. Sandra avslutar middagen med att önska oss alla ”Ett Gott Nytt År” och sjunger sedan ”Auld Lang Syne”, dock blir det versionen utan den traditionella dansen!

Naturligtvis måste vi göra ett avbrott i vår samvaro för att spela fotboll. Idag får belgiske Émile provspela, för att se om han kan efterträda våra engelsmän nästa vecka. Han klarar provet och bjuds in till turneringen. Vi kan ju inte begära att han ska klara av att ”dansa” närkamp med Homer-Zlatan, som bara Phil kan!

Klockan 17 bryter vi upp från festandet, eftersom herrarna måste gå på vovve-promenad, enligt gängse rutin! Dock blir det alltid kvar ett fest-gäng, som fortsätter långt in på kvällen.

Vi är dock så mätta och lite trötta efter dagen, att vi slö-tittar lite på ett korsord. Hjärnorna är lite dästa, så vi gör inga vidare framsteg. Vi lägger oss tidigt ikväll, mätta och nöjda!