Fredag 211029 Castro Verde

Den här veckan har vi inte gjort någon utflykt, vi valde att bara vara hemma och njuta av det fantastiska vädret. Det har varit mycket varmt och kvällarna har varit ljumma. Vår avsikt är att flytta på oss till Algarve-kusten några veckor, men vi väntar fortfarande på att Björns sim-kort till mobilen ska komma!

Våra finska grannar ger oss dagliga, enkla språklektioner. Vi kan numera säga "hyvää huomenta" = god morgon samt "hyvää päivää" = god dag. Eva övar dagligen på fraserna! Vår finske granne putsar lite på sin Hymer varje dag, denna vecka är han endast iförd badbyxor. Det blir lite småprat, mest med tecken, om hans putsning.

Vi småpratar också en del med granne Frans, från Nederländerna. Björn upptäcker att han har kräftburar i sin bil och Frans berättar att det finns kräftor i sjöarna i Portugal. Han brukar fiska kräftor ibland. Portugiserna äter dem inte, säger Frans.

Under våra dagliga Errolpromenader beslutar vi oss för att samla in frön, för att ta med hem till Hjo. Vi börjar med en Ärtväxt, Leucaena Leucocephala. Fröna sparas sedan i ett snabbt tillverkat kuvert och märks med namn, datum och plats.

Vi har återupptagit våra träningsmatcher och spelar numera ”fjös-matcher” med Homer-Zlatan. Han vet precis klockslaget för matchen och greppar då genast en boll. En dag kom ett par fransmän fram och frågar om Homer-Zlatan vill leka med bollen. ”Nej, inte leker jag med bollen! Jag spelar match!”, säger Homer-Zlatan och lämnar inte ifrån sig sin boll! Det här är allvar och han är supernöjd med våra 5 min! Homer-Zlatan går "all in", ger järnet och gör många fina räddningar!  

Eva har fått en ”stalker” här i Castro Verde, sedan en tid tillbaka. Det hela började med att han tittade på Eva med obehaglig blick, under Errols kvällspromenad intill Parque Liberdade. Därefter började han ta kontakt men pratar enbart på portugisiska. Sedan dyker han ideligen upp, under kvällspromenaderna, vinkar, tjoar och vill ta kontakt. Eva undviker honom på alla sätt. Han ger en mycket obehaglig känsla! Annars är vi alltid positiva till kontakter med alla vänliga portugiser, som försöker prata med oss, men det här är något annat. Det känns i maggropen! Gissningsvis tror han sig tjäna pengar på något sätt genom en kontakt!

Vi bestämmer oss för att gå till Turistinformationen för att fråga om Nicole känner till Evas "stalker". Det visar sig att en av Nicoles arbetskamrater känner igen honom. Han är lite ”eljest”, men helt ofarlig. De rekommenderar Eva att undvika samtal och bara ignorera honom. Det känns genast bättre!

Vid ett tillfälle när Eva handlar, väntar Björn och Errol, som vanligt utanför affären. Då kommer det fram en man, som vi sedan tidigare år vet är lite ”eljest”, och pratar på portugisiska till Björn. Troligen är han mycket oförskämd i talet, för strax kommer en dam fram och skäller på ”eljest”-mannen och följer sedan skällande, efter honom när han lommar därifrån! Ibland är det lika bra att inte förstå portugisiska!

Björn har gjort ett renoveringsarbete igen. Nu är det kranen i diskhon som sitter helt lös! Efter idogt krångel och arbete lyckas han skruva den på plats igen. Det är mycket som skakar loss i stackars Homer under gropiga resvägar!

Vi idkar alltid fågelskådning här på hemmaplan och nu ser vi äntligen flera Svarta Rödstjärtar under våra promenader. Varje dag studerar vi också 5-6 st Lövsångare som klättrar omkring på en trädstam helt nära vår boplats. Vi gissar att de letar efter insekter som gömmer sig i den grova barken. Det känns ovanligt att se Lövsångare på detta sätt, de brukar ju alltid vara svårupptäckta i trädens lövverk. Under en av Evas och Errols kvällspromenad dyker det upp en vackert svävande Röd Glada på himlen. Eva stannar och beundrar den, när det också sveper in ett moln av ytterligare 15 st Röda Glador som cirklar runt i skyn ovanför Evas huvud. Det är en mäktig syn och så njutbar!

Vi har under veckan fått två svenska husbils-grannar på Campismon. Det ena paret är obekanta för oss men vi går bort till svenskbilen och presenterar oss. Vi pratar en stund och till vår tröst berättar de att mannens mobil slutade fungera när de lämnade Sverige. De har abonnemang hos Telia och nu sitter de först i telefonkö en halvtimme för att sedan prata med olika personer varje gång om problemet, men ännu har ingen lösning skett, efter en månads krångel! Vi är tydligen inte ensamma! 

Det andra paret är Per och Eva från Kungälv som anlänt. Vi har träffats vid två tidigare tillfällen här och de brukar stanna på Campismon några veckor.

Kommunen driver varje år ett projekt, där volontärer gör något positivt för de boende inom äldreomsorgen. I år har man ”lådcyklar med säte för två personer fram”, där de äldre som inte kan gå eller inte har möjlighet att komma ut, får en timmes åktur runtomkring i Castro Verde. Detta sker dagligen. Vilken bra aktivitet! Vi ser dessa cyklar med sina passagerare varje dag och ofta tar de en tur genom vår Campismo.

När Eva har behov av att tvätta visar det sig att de båda tvättmaskinerna på Campismon är trasiga! Katastrof för det kan ju ta månader innan de är lagade igen. Det vet vi av erfarenhet! Vi får helt enkelt ta vår smutstvätt och marschera bort till tvättstationen vid Intermarché istället. På 30 minuter är det dock färdigtvättat och då har Eva hunnit handla under tiden. Sen torkar det snabbt på tvättlinorna på Campismon i det fina vädret!

Under gårdagen gjorde vi en del förberedelser inför annalkande oväder kommande natt. Vi tar in mjölk, vatten, potatis och lök samt fyller på Errols matlåda, så vi inte behöver gå ut i onödan när regnet drar in. Efter Errols kvällspromenad plockar vi bort stolar och bord samt förtöjer våra utemattor. Sen går vi in i Homer, boar in oss och väntar på ovädret.

Men, det visar sig idag på fredag, att ovädret bara nosar på oss än så länge. Eva och Errol får en regnskur på sig under förmiddagspromenaden och får söka skydd för att slippa det värsta regnet. Resten av dagen bjuder på blåst, 20 grader och uppehåll. Skönt! Nu får vi se vad ovädret bjuder på imorgon?