Fredag 211119 Silves – Alte - Silves

Vi har fint väder idag också, om än en aning blåsigt! Det får bli en utflykt igen, för över helgen ska det bli sämre väder och då står vi stilla på boplatsen.

Vi beslutar oss för ett besök till staden Alte. Vi har varit här så många gånger tidigare och trivs med att gå omkring i de smala gränderna, med vitkalkade hus. Vi ger oss av, men upptäcker plötsligt att vi kör fel väg! Vi åker ju mot Faro! Nåja, vi hittar en alternativ väg och kan svänga av på ”Rote de Laranja” – Apelsinrutten. Vi får nu åka genom apelsinodlingar på båda sidor om vägen. Det är otroligt vilka enorma odlingar här finns!

Vi parkerar Homer och noterar att det inte står en enda husbil invid kyrkogården! Där brukar det nämligen vara fullt av fricampare. Kanske är det så att husbilsägarna har tagit förbudet mot fricamping på allvar?

Vi slingrar vi oss fram genom den lilla staden, fram till parken med vattenkällorna, där kvinnorna hämtat friskt vatten ända sedan 1100-talet. Där är en vacker och lugn miljö, som inbjuder till att sitta ner på någon av stenbänkarna och bara njuta.

Vi brukar alltid stanna till vid Sao Antonios kapell för att låta Errol bli välsignad. Helgonet Antonio är nämligen alla djurens beskyddare. Men, idag blir han nog utan välsignelse för Errol blir plötsligt akut bajsnödig utanför kapellet och lämnar ifrån sig en rejäl hög! Vi tror inte att Antonio uppskattar denna gärning även fast vi plockar upp bajset och ber om förlåtelse!

Nu närmar det sig lunchtid och magarna börjar knorra. Vi är på väg tillbaka till Homer och bestämmer oss då för att stanna på Restauranta Bar Folclore för att äta mat. Här kan vi sitta utomhus och Errol får sig naturligtvis alltid en smakbit. Vi äter idag grillat fläskkött med friterad potatis, sallad, bröd, oliver och öl. Det är rejäla, mumsiga portioner som smakar mycket, mycket gott!

Mätta och nöjda med utflykten åker vi hem till boplatsen igen.

Errol och Eva går på kvällspromenad, självklart utmed Rio Arade! Errol har turen att bli uppraggad av en portugisisk Cockerspaniel-flicka, 1 år gammal. Hon heter Luna och är fylld av energi! Errol vill gärna ta en dans med henne, men hans gamla ben klarar inte av hennes rock-and-roll! Han ger upp till slut och får agera ”julgran”, medan Luna rusar runt, runt, runt honom!

När vi kommer hem vill vår tyske granne prata en stund. Vi har inte pratats vid tidigare, men känner igen varandra sedan alla våra vistelser här i Silves. De har en stor hund som har problem med sina höfter/ben. Det har vi förstått, eftersom husse har en lång ramp för hunden att gå på för att komma in i husbilen. Nu berättar husse att det är en gammal dam; 15,5 år!! Det var allt en värdig ålder!

Vi får ingen mat ikväll utan nöjer oss med bröd, oliver, ost och skinka. Det är ingen dålig kvällsvard!